Sverige-Finlands äldsta postkarta

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Detta miniatyrark gavs ut inför den intenationella utställningen Finlandia 88. I en serie om fyra ark illustrerades postens utveckling genom förändringar i transportväsendet: Ångbåtarnas, järnvägens och flygets tillkomst.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Ångfartygen

Ångfartygen

Krympte avstånden i skärgårdarna på samma sätt som järnvägen på fastlandet. Detta kort har gått från Dalarö per ångbåt via Stockholm till Helsingfors år 1903. Det avståndet klarades på ett dygn.

Falska stämplar

Falska stämplar

Ivan Hansson har rekonstruerat stämpeln och resultatet är förbluffande!

Dokumentationen fortsätter i galleriet och forumet.

Modern posthistoria

Modern posthistoria

Även den moderna posthistorian finns representerad i nätverket och diskussionerna går varma kring dokumentationen av det senaste från Posten.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Posthistoriskt vykort

Posthistoriskt vykort

Det posthistoriskt intressanta med detta vykort är att brevskrivaren Jonas Lundberg född 1893, själv står på perrongen med ett paket under armen och samtalar med sin vän Sven Löfstrand. Båda från Hova.

Bilden föreställer Mariestad järnvägsstation och vykortet är stämplat med PLK219 1905, vilket avsåg linjen Moholm-Mariestad.

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Detta miniatyrark gavs ut inför den intenationella utställningen Finlandia 88. I en serie om fyra ark illustrerades postens utveckling genom förändringar i transportväsendet: Ångbåtarnas, järnvägens och flygets tillkomst.

Treflig Påsk

Treflig Påsk

Ett egenhändigt ritat kort var säkert trevligt att få omkring 1910.

Skeppspost pr. Mercur

Skeppspost pr. Mercur

Inrikes brev daterat 7 juni 1862. Stämplat Köpenhamn nummerstämpel 1 till Nexö på Bornholm.

Enda postförande fartyg som vid den tiden trafikerade Bornholm. Sällan som fartygets namn skrevs ut på brevet.

Avarter & Varianter

Avarter & Varianter

Klassiska och moderna avarter och varianter diskuteras i Forumet. Bilden visar ett förstadagsbrev med utgåvan Insekter och det feltryckta märket Nyckelpigor från 2008.

NästaFöregående

Publicerade artiklar

Så fick kuvertet fönster

2012-05-01 11:00 av Kjell Arvidsson

Kuvert

 

Från början bestod ett brev av ett papper, som man vek ihop på 2 ställen. Ytterkanterna veks in och fördes ihop på baksidan samt lackades ofta som förslutning. På andra sidan skrevs namn och adress och här placerades ev. frimärke. Det förekom även en "tredjeståndsvikning". Det behövdes alltså inga kuvert, och papper var ju dessutom ett kostsamt material. Flera uppslagsböcker anger att K. Brever i Brighton var kuvertets uppfinnare. Fram till 1830-talet tillverkades kuvert för hand. De första kuvertmaskinerna togs då i bruk i USA och England. Den första maskinen för tillverkning av kuvert lär alltså ha tillverkats på 1830-talet. Det var ett 20-tal år innan första frimärket kom ut i Sverige.

 

Den här artikeln gör några historiska nedslag som beskriver postala regler, utformning, utseende och användning av fönsterkuvert. Ett antal bilder visar på några egenheter och även olikheter.

Formatet på de vanligaste små kuverten, är i regel 155 x 125 mm.

Fönstrets utseende på dessa skiftar mycket, men storleken är i regel 110-120 x 35-45 mm. på dessa mindre kuvert.

 

 

Fönsterkuvert

 

Den som sägs vara uppfinnaren av fönsterkuvert var Americus Franklin Callahan från Chicago (1860 - 1923). Han designade sitt första fönsterkuvert 1901 och fick patent på sin idé den 10 juni 1902. Han kallade kuvertet ”Outlook” eller ”See through envelope”.

 

En innovativ process, uppfanns i Europa omkr. 1905, vilket innebar att man använde varm lackolja. Med denna mättade man området på kuvertet där texten från det inneliggande brevet skulle synas. Det behandlade området blev tillräckligt genomskinlig för att adressen skulle bli läsbar.

Den stora fördelen med ett fönster var att företag med fakturor och reklamutsändningar, på så sätt slapp att skriva adress en gång till på kuvertet. Detta var ju en risk för felskrivning av adressen på kuvertet. Det sparade även en hel del arbetstid att sätta kuvert i skrivmaskin och kanske även skriva fel.

Denna artikel berör i huvudsak tiden 1900– 1960.

Från början var fönstret ett ovalt hål i kuvertet, ibland täckt av ett "genomskinligt ämne". Fönstrets form och storlek har varierat väldigt mycket beroende på brevinnehållet. Det var oftast en faktura eller reklamtrycksak som bestämde fönstrets utseende. Därefter kom lackfönsterkuvert, som var en enhet med kuvertet. Genomskinligheten fick man genom att bestryka fönsterytan med oljelack, en slags fernissa. På 1930-talet började man i Sverige åter tillverka kuvert med inklistrade fönster. Oftast användes pergamynpapper. Lackfönsterkuverten dominerade dock och fanns att tillgå långt in på 1950-talet. På senare tid har man alltmer övergått till andra material till fönstret. Cellofan erbjuder högre klarhet än polyclear, som är dyrare och tyvärr inte återvinningsbart. Vår tids Moderna fönsterkuvert sorteras i brännbart

Första gången begreppet nämns i svenskt postalt tryck verkar vara i Bihang till Kungl. Generalpoststyrelsens Cirkulär N:r 53 från 1908.

Där står så här:

"På förekommen anledning meddelas härigenom, att, därest från utlandet till svensk postanstalt ankommer vanligt bref, inneslutet i genomskinligt omslag och med adressen anbragt å brefinnehållet, försändelsen skall, när adressuppgiften kan utan svårighet afläsas, befordras till adressaten."

Det bör tolkas, att det i utlandet redan användes ”fönsterkuvert”. Dokumenterat är att Danmark 1908 använde fönsterkuvert, och Sverige från 1909. Det här bör ha varit genombrottet för Fönsterkuvertäven i Sverige, som då enl. Posten blev tillåtna att användas från 1908, åtminstone om de kom från utlandet.

Bild 1. Alla bilder längst ned

Uppgifter på Postmuseum säger, att det där finns ett svenskt fönsterkuvert avstämplat i Göteborg den 10 april 1909. I SFT mars 1993 avbildas ett kuvert stämplat 24  nov. 1910. På samlarhand finns ett stämplat nov. 1909 och ett från januari 1909. Uppgifter i Gransholms prislista 1903 säger dock, att de tillverkades redan då. Man offererar där "Kuvert med transparent fält å framsidan".

I Kungliga Generalpoststyrelsen (KGPS) Cirkulär nr 23 från 1911 talas om "Användning af s.k. fönsterkuvert" Där är detta hämtat:

2:o 

"På senaste åren har emellanåt ifråga ställts, att få såsom omslag till bref använda s.k. fönsterkuvert, d.v.s. kuvert försedda med en öppning, varigenom den å själfva brefinnehållet tecknade adressen är synlig, vare sig öppningen är täckt med något genomskinligt ämne eller saknar betäckning. Å själfva kuvertet är således icke någon adress anbragt.

  Beträffande användningen här i landet af sådana kuvert, hvarom nu är fråga, har Generalpoststyrelsen ansett sig böra meddela, att deras begagnande öfver hufvud taget icke kan medgifvas för rekommenderade eller assurerade bref; att icke heller för andra försändelser må, efter 1911 års utgångtillåtas fönsterkuvert, hvarå öppningen är obetäckt eller så anbragt, att adressen kommer att framträda på tvären mot kuvertets längdriktning; men att fönsterkuvertets användning för vanliga bref icke bör nu eller framledes förvägras, om öppningen är täckt med något genomskinligt ämne och icke är inramad  i en fals eller dylikt, som kan verka hinderligt vid postbehandlingen, samt adressen är tecknad i brefvets längdriktning och tydligt framträder  genom kuvertets öppning.

  I en del främmande länder äro s.k. fönsterkuvert förbjudna eller endast under vissa villkor tillåtna. Särskilt har såsom villkor för deras godkännande uppställts, att adressen skall vara anbragt i brefvets längdriktning. Den, som för inslagning af bref till utlandet begagnar sig af fönsterkuvert, kan fördenskull  utsätta sig för, att omslaget icke godkännes i adresslandet, utan att brefvet återsändes."

Ett senare cirkulär sköt dock upp regeln om fönster i brevets längdriktning till halvårsskiftet 1912. Denna protest kom troligen för att flera företag hade oanvända kuvert som de först ville utnyttja.  

Bild 2. Alla bilder längst ned

 

Rek och Ass

I Posten Cirkulär nr 23 från 1911 tilläts fönsterkuvert om adressen skrevs i kuvertets längdriktning. Det gällde dock endast för vanliga brev. Fönsterkuvert fick inte användas till Rek- och Ass-försändelser.

 

1915 medger GPS (Generalpoststyrelsen) att fönsterkuvert får användas för inrikes brev belagda med postförskott och även för rekommenderade brev. De fick dock inte innehålla pengar eller andra värdesaker.

 

1920 Postkonventionen: ”Till postbefordran mottages icke försändelse, vars omslag är i sin helhet genomskinligt eller är försett med en öppning, genom vilken innehållet blottas. Beträffande omslag med en genomskinlig del, genom vilken innehållet är synligt, gälla följande bestämmelser: ”

I a) och b) samt punkt 3 och 4. Här beskrivs ungefär samma bestämmelser som i de svenska cirkulären.

 

 

1921. I cirkuläret från 23 december fick fönsterkuvert nu även rekommenderas, men bara om de INTEinnehöll pengar. Vid kongressen i Stockholm 1924 blev det tillåtet att rekommendera, om den genomskinliga delen var en del av kuvertet. Alltså ett lackfönster.

.

I cirkulär från 3 febr. 1948 förtydligades att fönsterkuvert fick Rekommenderas, om de INTE innehöll pengar eller andra värdeföremål.

 

Hämtat ur Posthandboken 1925

"För rekommenderad försändelse, som icke innehåller penningar, även som för vanlig brevförsändelse med eller utan postförskott får s.k. fönsterkuvert (d.v.s. kuvert, försett med en öppning, varigenom den å själva innehållet tecknade adressen är synlig) användas, så vida den genomskinliga delen av omslaget utgör en verklig del av omslaget och är anbringad i omslagets längdriktning på sådant sätt, att adressen framträder i samma riktning. Ifrågavarande del skall hava sådant läge, att den icke hindrar anbringande av datumstämpel samt vara så beskaffad, att adressen utan någon som helst svårighet kan läsas även vid artificiell belysning och att skriftliga anteckningar kunna därå verkställas. Innehållet skall noga sluta sig till kuvertet, så att innehållet icke under befordringen kan ändra läge. Försändelse, för vilken såsom omslag använts fönsterkuvert av annan beskaffenhet än nu sagts, mottages icke till befordran."

 

Utseende - Utförande

 

En av nutida stora kuverttillverkarna är Bongs.

 

 I boken Bongs under fyra sekler beskrivs, att de första kuvertmaskinerna var tyska av fabrikat Mauloch kunde göra 50 kuvert/min. På 1920-talet införskaffades nya maskiner med dubbel kapacitet. Företaget flyttade till nya lokaler och inköpte en modernare maskin från Winkler & Dünnebier.

De flesta kuvertmaskiner i Skandinavien tillverkades av det tyska företaget Winkler & Dünnebier, som hade maskinpatent på dessa sedan 1913.

Bongs började tillverka lackfönsterkuvert på 20-talet. Detta skedde till stor del manuellt. Det var lång torktid för lacken, innan papperet kunde stoppas i kuvertmaskinen.

 

Under 1930-talet anskaffades den första kuvertmaskinen med automatisk tillverkning av fönsterkuvert. Nu bestod fönstret av ett inklistrat pergamynpapper.

1928 levererar Bongs 50000 fönsterkuvert i veckan till Postgirot. Detta var en stor beställning på 2,3 milj. fönsterkuvert. Dessa kuvert var fortfarande av typ lackfönster.

 

I Kungörelse från 1946 omtalades att avstånd från kuvertets vänsterkant till fönstret inte fick understiga 50 mm. Från kuvertets överkant till fönstret måste det vara minst 40 mm. Undantagkunde dock medgivas av GPS.

 

I cirkulär från 3 febr. 1948 upprepades att fönsterkuvert fick Rekommenderas, om de inte innehöll pengar eller andra värdeföremål. 

 

1952 kom nya regler, som sade att det räckte med 38 mm. från kuvertets överkant samt att fönstret helst skulle finnas nere till höger på kuvertet.

Direktreklambranschen ställde efter kriget krav på flera fönster, upp till 3-4 stycken i olika format för att passa det ilagda reklamerbjudandet.

 

Posthandboken 1967 upprepas ungefär samma som i 1925 års, dock med lite annan formulering."Avstånd fönstret till kuvertets  nedre kant bör utgöra minst 38 mm." Förutom namn och adress fick även bokföringsnummer e.d. synas i fönstret. Det var heller inte tillåtet att använda omslag som i sin helhet var genomskinligt eller försett med öppet fönster.

Världspostkongressen i Lausanne 1974 preciserade ytterligare fönstrets placering: 15 mm från såväl höger- som vänsterkant och 15 mm från nederkant

En annan viktig sak som upprepas i ett flertal cirkulär var, ”att adressen utan någon som helst svårighet kan läsas även vid artificiell belysning och att skriftliga anteckningar kunna därå verkställas”.

 

Kraven på fönster växte och det finns fönster i form av skyltfönster, bildäck, glödlampor, böcker och antalet fönster kunde bli upp till 3-4 st.

Televerket använde kuvert A711, tillverkat 1979  med dubbla fönster för utsändning av telefonräkningen. Dubbla fönster fick dock inte sändas utrikes, vilket ibland skedde. Det tilltaget upptäcktes dock oftast av vaksamma postare som då returnerade kuvertet till avsändaren.

 

 

 

Bild 8. 1980-09-03. Televerkets kuvert med dubbla fönster. Returnerat från Göteborgs Utrikesexp.

 

 

 

Slutsats

 

Av de kuvert jag har funnit är lackfönster den vanligaste typen fram till 1924.

1934 verkar pergamynfönster bli allt vanligare. Lackfönster användes åtminstone fram till 1957. Blankt och helt genomskinligt material i fönstret användes från 1937. Troligen någon form av plastfilm (cellofan), som var enklare att använda till fönster.

 

1932. Största yta på ett fönster 132 x 59 mm = 77,88 cm². 1941. Minsta fönsteryta 78 x 11mm =8,58 cm²

 

Två företag som ytnyttjade och hade stor nytta av fönsterkuvert var säkert Postgirot, att döma av deras beställning av 2,3 milj kuvert för utsändandet av in- och utbetalning.

Ett annat företag var Televerket, som fram till 1960 hade skickade ut c:a 20 milj.  Lyxtelegram Lx 15  Svenska flaggan. Adressen på inneliggande skrivelse syntes utmärkt i fönstret.

 

Av den rikedom fönstervarianter som jag sett, så fanns det ett stort antal avvikande kuvert som förmodligen fått det som Postverket beskrivet ” Undantag kunde dock medgivas av GPS.” Det är ju heller inte helt säkert, att alla användare hade sökt detta ”Medgivande

 

I boken Kuvert av John Tranvik, skriver han att 1949 var 20 % av tillverkningen fönsterkuvert. 1997 var den siffran uppskattningsvis 70 %.

Företagspost består idag 2011 säkert av upp emot 90 % fönsterkuvert, oftast i format C5. Egen iakttagelse under de senaste 10 åren.

 

De nuvarande pappersformaten standardiserades i Tyskland 1922.  A- och B-format för pappersark och C- för kuvertstorlek. De vanligast förekommande kuverten hos oss är numera C4, C5 och C6. Den senare motsvarande det vanliga Sverigekuvertet.

På grund av fördelar i både tid, kostnad och kvalitet har fönsterkuvertet blivit helt dominerande bland moderna kommersiella utskick.

 

 Idag, 2011 är C5 (162×229mm) det vanligaste formatet och huvuddelen av all företagspost är fönsterkuvert. Det krävs nog en speciell penna för att skriva på flertalet fönster med så blank yta. Det finns ju dessutom stort utrymme vid sidan om fönstret att skriva på, så den gamla bestämmelsen är nog inte längre aktuell. Det verkar heller inte vara någon som följer upp, att de postala bestämmelserna följs. Posten bolagiserades 1994, vilket medförde att varje postområde styr sig självt betydligt mer än tidigare. Det har heller inte kommit några regler/cirkulär de senaste åren. Fr. o. m. 2009 finns det ingen internationell standard för fönsterkuvert, men vissa länder, däribland Tyskland och Storbritannien, har nationella standarder.

 

Litteraturhänvisning

 

Svensk Posthistoria 1855 - 1925 av Jan Billgren och Sören Andersson

Posten Cirkulär från 1908 och framåt

Posthandboken 1914, 1925, 1967

SFT 1993 Jan Billgren

STÄMPEL-Fakta av Åke Eliasson 1996

Kuvert av John Tranvik 1997

Bongs under fyra seklar producerad av Fredrik Bong och Cecilia Bjurman m.fl. 2007

Wikipedia

 

Bild 1. Ett tidigt kuvert från Husqvarna Vapenfabrik stämplat 1909-11-10

 

Bild 2. 1911-06-18 Posten tydliggjorde, att fönstret i fortsättningen måste vara i kuvertets längriktning. Detta sköts dock upp till 1912 troligen p.g.a. protester

 

Bild 3. 1915-12-08. Nordiska Kompaniet använde nu kuvert av typ lackfönster.

 

Bild 4. 1924-09-22 är det tidigaste fönstret jag funnit av typ pergamyn, sedan lackfönster infördes.

 

Bild 5. 1933-01-05. Margarinfabrikernas Försäljnings hade ett litet fönster placerat nere till höger enl. Postens önskemål

 

Bild 6. 1948-06-29, det här kuvertet har säkert fått ett specialtillstånd, för fönstret bryter emot alla regler. 50 mm från vänsterkant enligt Kungörelsen 1946

 

Bild 7. 1951-03-15. Thulebolagen med lustigt fönster troligen anpassat till fakturans utseende.

 

Bild 8. 1980-09-03. Televerkets kuvert med dubbla fönster. Returnerat från Göteborgs Utrikesexp. .

 

 

 

Du som vill se mer bilder kan titta på hemsidan: http://kjell.smult.com/fonsterkuvert.htm .

 

 

Du som har fönsterkuvert använda före 1915, eller konstiga/udda former på fönstret, får mycket gärna kontakta mig på kjell(at)smult.com

Tillbaka