Modern posthistoria

Modern posthistoria

Även den moderna posthistorian finns representerad i nätverket och diskussionerna går varma kring dokumentationen av det senaste från Posten.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Ångfartygen

Ångfartygen

Krympte avstånden i skärgårdarna på samma sätt som järnvägen på fastlandet. Detta kort har gått från Dalarö per ångbåt via Stockholm till Helsingfors år 1903. Det avståndet klarades på ett dygn.

Falska stämplar

Falska stämplar

Ivan Hansson har rekonstruerat stämpeln och resultatet är förbluffande!

Dokumentationen fortsätter i galleriet och forumet.

Modern posthistoria

Modern posthistoria

Även den moderna posthistorian finns representerad i nätverket och diskussionerna går varma kring dokumentationen av det senaste från Posten.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Posthistoriskt vykort

Posthistoriskt vykort

Det posthistoriskt intressanta med detta vykort är att brevskrivaren Jonas Lundberg född 1893, själv står på perrongen med ett paket under armen och samtalar med sin vän Sven Löfstrand. Båda från Hova.

Bilden föreställer Mariestad järnvägsstation och vykortet är stämplat med PLK219 1905, vilket avsåg linjen Moholm-Mariestad.

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Detta miniatyrark gavs ut inför den intenationella utställningen Finlandia 88. I en serie om fyra ark illustrerades postens utveckling genom förändringar i transportväsendet: Ångbåtarnas, järnvägens och flygets tillkomst.

Treflig Påsk

Treflig Påsk

Ett egenhändigt ritat kort var säkert trevligt att få omkring 1910.

Skeppspost pr. Mercur

Skeppspost pr. Mercur

Inrikes brev daterat 7 juni 1862. Stämplat Köpenhamn nummerstämpel 1 till Nexö på Bornholm.

Enda postförande fartyg som vid den tiden trafikerade Bornholm. Sällan som fartygets namn skrevs ut på brevet.

Avarter & Varianter

Avarter & Varianter

Klassiska och moderna avarter och varianter diskuteras i Forumet. Bilden visar ett förstadagsbrev med utgåvan Insekter och det feltryckta märket Nyckelpigor från 2008.

NästaFöregående

Publicerade artiklar

Tio år med "Nya brevnätet" och Inkjet del I

2008-02-01 13:42 av Kjell Arvidsson

Maskinstämplar av Inkjettyp, del I.

De senaste 10 åren har jag ägnat mig åt Postens automatisering. Det är en fantastisk utveckling som skett inom Posten när man ser till automatisk brevhantering och makulering av frimärke. Det har tillkommit en mängd nya ”stämplar” som också appliceras på breven på ett helt nytt sätt. Bläckstrålestämpeln eller Inkjet, som makulerar frimärket. Sorteringsstämpeln som skriver postnummer i ”apelsinkoden” och under den kommer så den svarta ”Videojet klartexten”. Samma typ av maskin som t.ex. sätter ”Bäst före datum” i botten på ölburkarna.

Historik.

Stämpling av brev har skett maskinellt från 1889 då O. R. Lennholm konstruerade sin maskin, som användes i Stockholm fram till 1896. Den har följts av många olika typer av maskinstämplar. Se SFF:sSpecialhandbok Nr 24 av L. Bergman, G. Dahlstrand och O. Svahn.

1996  kom så PVI-stämplarna med en bild-kliché från respektive geografiska område. T.ex. Poseidon i Göteborg och postkupén i Alvesta. Till höger i datumstämpeln stod Posten – Sverige. Posten har gett ut en fin förteckning över och beskrivning av de olika motiven, som i stor utsträckning kommer igen i inkjetmaskinerna.

2000-01-01 byttes klichéerna i maskinstämplarna av gamla PVI-typen. Detta skedde på de flesta terminalerna. Till höger om bild-klichérna fick stämpeln   3-4 st,  4 mm långa våglinjer samt ett posthorn (17mm) istället för den tidigare runda Posten Sverige (25mm). Under posthornet visas datum med 8 siffror. På vissa platser med annan maskintyp (Hasler, Krag) har man fortfarande kvar 6 siffriga datum.

Datum i den nya stämpeln visas med 8 siffror (YYYY MM DD) varav de två första "20 i årtalet inte går att ändra, de är fasta.  F.ö. upphörde terminalerna i Borlänge och Hässleholm den sista aug. 2000, men kuverten behöver fortfarande stämplas och man använder den nya klichén i de gamla "hederliga" PVI-maskinerna. Dessa serviceterminaler blev nu Postcenter och Hässleholm använder 2005 fortfarande ”Snapphanen” i sin maskin.

Det nya Brevnätet - Inkjet.

1996-04-01 startade alltså den stora automation "Det nya Brevnätet". Denna bygger helt på det tidigare stora införandet av postnummer. I första postnummerkatalogen står det "I den nya sorteringsorganisationen som Posten använder fr.o.m. den 12 maj 1968 är Sverige indelat i sorteringsområden". Beslutet att införa hade tagits tidigare. Maskiner byggdes om, nya inköptes. Orange koden i brevets nederkant visar postnummer. Denna ”Apelsinkod” läses från höger till vänster.

Antalet postterminaler minskade från 56 till 13 huvudterminaler och 6 serviceterminaler. Därmed minskade också antalet maskinstämplar, ty alla brev ska behandlas på dessa 19 terminaler. PVI-stämplarna kompletterades på terminalerna med  mer moderna, kraftfullare och snabbare sorteringsmaskiner (IRM, SRM) kombinerade även för stämpling av försändelse med bläckstråleskrivare (Inkjet printer) Brevsorteringsmaskinerna GSM är maskiner som bara kan sortera t.ex. för Göteborg G40, G52, G53 och G54. Detta ser man i Videojet klartext längst ned.

Ny Maskinstämpel - Bläckstråleskrivare. 1998

Den filatelist som hade lyckan att ha bekanta i Göteborg, Malmö, Norrköping eller Uppsala kunde kanske upptäcka en helt ny maskinstämpel på 1998 års julkort. Maskinen var en Pitney Bowes U 700. Här  bild 1 av ett brev stämplat i Malmö.

Bild 1:

Förutom till julen 1998 togs den fram även några jular senare på någon terminal.

Tidigast och senast kända stämpel av Pitney Bowes U 700 på de 4 terminaler där den fanns

Göteborg     1998-12-11  ---  2003-12-21

Malmö        1998-12-14  ---   1999-04-06

Norrköping 1998-12-14  ---   2000-12-14

Uppsala      1998-12-14   ---  2003-12-18

Nästa maskin som testades var Siemens och den ”stämplade” t.ex.  i  Tomteboda med motiv "Solen" som ju var deras symbol. Denna maskin har  8 våglinjer och ett något större posthorn (18 mm). Den finns i 2 typer av maskiner IRM och SRM. Tittar man på engelska brev, så känner man igen de 8 våglinjerna. Denna test skedde troligen endast en dag,  lördagen den 20 febr. 1999. Rykten säger dock att den testats även senare. Det behövdes säkert mer än en dag för att trimma in dessa tekniskt komplicerade nya produkter. Beroende på kuvertets storlek kunde maskinen avge 20, 40 eller 60 mm långa våglinjer. Här ett ex. (bild 2)  på hur solen i Tomteboda med 40 mm våglinjer såg ut, när den testades 1999-02-20.

Bild 2: 

Nu gäller det att skilja på de gamla metallstämplarna (PVI) och den nya bläckstrålestämpeln. En helt ny era inom filatelin som bygger på helt andra principer än de ”gamla vanliga” maskinstämplarna. ”Stämpeln” är delad i ett övre och ett undre munstycke. I detta finns en stor mängd små hål som sprutar bläck. Dessa båda halvor måste också justeras SÅ, att de sprutar bläck på rätt ställe, alltså den ena exakt ovanför den andra. (bild 3) Dessa stämplar kallar Posten numera  ”Terminalstämplar”.

Bild 3:

Maskinen stannade vid vårt studiebesök i Göteborg och teknikern hade vänligheten att lyfta på locket så jag kunde ta en bild av sprutenheten. Här en bild (bild 4) på de 2 munstycken vid pilarna som sprutar bläcket på kuvertet. OBS. Att kuvertet färdas upp och ned när det ”stämplas”. Bläckbehållaren är också genensam för de båda munstyckena.

Bild 4:

Officiell start av Siemens maskin på den första terminalen var 1999-05-17 i Tomteboda.

Övriga terminaler och deras officiella start följer nedan. Ibland finner man tidigare datum , då man tydligen provkörde maskinerna under intrimningstiden. Maskiner av typ IRM visar oftast i klartexten att den maskinen även sorterat brevet. Att så inte alltid sker beror på att man kan ställa in den på sortering eller inte. SRM maskinen lämnar aldrig sitt nr eftersom den inte har den funktionen.

De 15 maskinerna på de 12 terminalerna

IRM 101 Tomteboda - 1999-05-17 IRM 102 Årsta   - 1999-11-01 IRM 103 Årsta  - 1999-11-01
IRM 106 Uppsala - 1999-06-07 IRM 107 Västerås - 1999-08-23 IRM 108 Norrköping - 1999-08-16
IRM 111 Göteborg  - 1999-09-20

IRM 114  Malmö  - 1999-06-28

IRM 117  Nässjö  - 1999-10-11
IRM 118  Alvesta - 1999-09-06

SRM 112  Göteborg - 1999-11-15

SRM 115  Malmö  - 1999-11-29

SRM 121  Sundsvall - 1999-12-20

SRM 122  Umeå     - 2000-01-24 SRM123  Karlstad  - 2000-03-06

 

Automatisk stämpling och sortering.

Huvuddelen av posten kommer med lastbil till terminalerna.  Postsäckarna tömmes på ett band och i en rullande tunna frånskiljes s.k. fladderpost. En manuell bortsortering sker även av tjockare post. Maskinen klarar max. 6 mm tjocka brev. I  andra ändan av maskinen finns oftast posten efter någon minut stämplad och färdigsorterad i blå backar. Personalen förse backen med etikett stämplad med egen kvalitetsstämpel. Bild 5. Sparsamt kan dessa stämplar även förekomma på brev.

Bild 5:

 

Maskinen har missat att stämpla brevet men uppmärksam personal har rättat till det genom att stämpla med sin personliga kvalitetsstämpel. Detta brev har dock en annan lite lustighet, som Posten inte noterat. Det sitter 3 frimärken som motsvarar ett brev med vikten ? gram. Det borde alltså varit 2 eller 4 märke för att vara korrekt frankerat.  Eftersom vi inte vet vikten av kuvertet så vet vi heller inte om det är över- eller underfrankerat. Troligast är väl det senare och då har Posten missat Lösenbeläggning

 

IRM och SRM kan både stämpla frimärkena och sortera breven. IRM kan även ställas in för bara stämpling eller bara sortering. Det finns dessutom att antal GSM som ”bara” kan sortera posten. Detta gör att man inte till 100 % kan lita på att maskinen som stämplat frimärket, även har sorterat brevet.

 

Bild 6:

 

Så här såg en av sorteringsmaskinerna GSM 054 ut, på terminalen i Göteborg. Bild 6. I den bortre ändan matas breven in och hamnar så i någon av de blå backar som syns under 054. GSM-maskinerna är numera troligen ersatt av Toshibamaskinerna som installerades under 2005. Efter julen 2005 har jag inte sett någon av Göteborgs GSM 040, 052, 053 eller 054. Dessa skrev den svarta klartexten längst ned på kuverten. Toshiba skriver bara ”apelsinkod” längst ned på kuvertet, nr 207 eller 208 samt postnumret i kod.

 

Ny mjukvara installeras

I december 1999 installeras ny mjukvara som innebär att våglinjerna försvinner helt mellan bilden och posthornet på C6 kuvert. Detta för att texten på  brevkort (t.ex. kallelse till tandläkarn) inte ska döljas av stämpelns 8 våglinjer. Vi kan nu konstatera att det finns 3 varianter med 8 våglinjer: 20 mm, 40 mm, 60 mm långa,  2 varianter med 4-5 våglinjer: 20 mm, 40 mm långa, samt en utan våglinjer på C6 format.

2001-02-28 Ramen omkring motivet är hel, när allt fungerar som det ska. Detta är sista dagen som ram och 5 våglinjer förekommer på C5-kuvert.

2001-03-01 Nu är ramen borttagen i stämpeln på samtliga terminaler. Från början fanns ram och 8 våglinjer. Kvar finns 8 prickar på varje sida om motivet.  Det är nu endast 4 våglinjer. Denna ändring gjordes för att ta hänsyn till de klagomål som lämnats ang. tidigare stämpel. En industridesigner har anpassat stämpeln för att bättre utnyttja befintliga skrivares möjligheter till att ge en bra bild.Förstadagsstämpel. Bild 8

Enligt "Meddelande Minnespoststämplar" (MM 2001:3) ändras samtliga Inkjetstämplar från 2001-03-01 enligt ovan. ”Första Dagens stämplar kan beställas från varje terminal”. Hur många gjorde det? C6-kuvert är normalt utan våglinjer, C5-kuvert är med 40 mm långa våglinjer och antalet ska vara 4.

OBS. Från 2000 borde alla C6-kuvert vara utan våglinjer och C5-kuvert ska ha 40 mm långa våglinjer. Antalet våglinjer är dock lite olika på olika terminaler och vid olika tidpunkter. Av ren tillfällighet (troligen ny mjukvara) blev det så i början av maj, att de brev som stämplades och sorterades i IRM-maskinerna åter plötsligt fick 5 våglinjer:

2001-05-13 Årsta 103,

2001-05-16 Västerås 107.

2001-05-17 Tomteboda 101 som förutom de 5 våglinjerna dessutom fick tillbaka ramen omkring solen.

I okt. –nov. 2001 uppstår fullständig kaos i hela inkjetsortimentet. Ibland är det 4 våglinjer ibland är det 5. Ibland är stämpeln MED ram ibland UTAN. Ibland blir den ena halvan förskjuten i sidled. Se Bild 3. Upp till 15 cm sidförskjutning har upptäckts.

Under perioden fram till 2002-12-09 kan det därför finnas flera olika varianter av utseendet på brev från de olika terminalerna. Med eller utan ram, med 4 eller 5 våglinjer på C5-kuverten.

En kort period i okt. 2004 hade IRM 103 20 mm våglinjer och datum förskjutet t.v. under dessa, så det egentligen endast blev 3 våglinjer. Bild 9 visar 4 Årsta IRM 103-brev stämplade uppifrån 2004-03-07,  2004-10-31,  2005-03-10 samt 2005-03-13 då reklamen för frimärket 150 år är borta.

Bild 9:

2005-01-10 kom så nästa omprogrammering nu med posthorn och datum t.v. samt texten  "Frimärket 150 år" i en liten kvadratisk ruta på C6-kuvert. C5-kuverten fick en större rektangulär ruta med texten "Frimärket 150 år" upprepat på 2 rader. Denna mjukvara skulle användas på samtliga terminaler. Troligen blev det också så på de flesta terminalerna.

Året 2005 började med "GOTT NYTT ÅR" stämpeln. 2005-01-09 kom en ny omprogrammering. Enligt Filatelisten nr 10, 2004, kommer det att bli "Ommöblering i terminalstämplarna" men det påpekas samtidigt att det endast är Inkjetmaskinerna, som ändras? Bilden och posthornet ska där byta plats.

Citat ur Filatelisten 2004 nr 10: "Därmed har vi eliminerat det som många upplevt som ett problem, att posthornet och ringen "kladdar ner" motivet på frimärket, säger Posten Frimärken". Se bild 10 nedan Alvesta IRM 118. Den övre stämpeln visar hur det VAR och den nedre hur det BLEV. Tycker möjligen någon att frimärket är mindre nerkladdat av den NYA stämpeln?

Bild 10:

Det är viktigt att avståndet kuvert – munstycke är rätt. Annars kan det bli så här suddigt resultat som bild 11 visar. Det är Pilevallen i Malmö och datum är i det närmaste oläsligt, men det är sorterat 2002-04-19 i Malmö 71.

Bild  11:

Nedmontering av antalet Terminaler

Det skickas mindre och mindre antal brev och kapaciteten är för stor. Det är alltså dags att minska den - lägga ned terminaler.

Klara var den första terminal som lades ned i april 2000. På denna terminal fanns inga inkjetmaskiner, utan bara sorteringsmaskiner GSM. Dessa flyttades till andra terminaler och någon skrotades, någon lades i malpåse.

Nästa terminal var Tomteboda med IRM 101 som monterades ned i juni 2004. Maskinen monterades upp i Årsta och var igång strax efter. Årsta har nu 3 IRM-maskiner, 101, 102 och 103. Det är dock ganska svårt att skilja på de 3 ”stämplarna”.

Bild 12:

Så kom turen till Norrköping med IRM 108 som nedmonterades i april 2004 och togs i bruk i Nässjö 2004-06-07. Några sorteringsmaskiner skrotades (GSM 047 och 048) och Storsorteringsmaskinen   SSM 051 flyttas till Årsta. Datum är en sanning med modifikation eftersom man provkörde maskinerna så kan brev förekomma stämplade tidigare. Nässjö hade sedan tidigare IRM 117 och fick nu även  IRM 108. Dessa är dock lätta att skilja åt. En liten intressant detalj är att man ”glömde” programmera om Videojeten när man startade IRM 108 i Nässjö. Stämpeln är ”Stolen” men i klartexten står det Norrrköping. Se bild 12. Samma miss gjorde man även i Årsta dit SSM 051 flyttades (bild 13) och det roliga är att man trots påminnelse ännu inte ändrat texten. Det står alltså 2006  fortfarande NRKP i texten.

Bild 13:

Förkortningar:

IRM = Integrerad Resnings- och sorteringsMaskin (inkjetstämplar)

SRM = Sortering- och ResningsMaskin. (inkjetstämplar)

GSM = Grovsorteringsmaskin

ISM = Integrerad SorteringsMaskin. T.ex. 012 och 041 i Karlstad

Tillbaka