Treflig Påsk

Treflig Påsk

Ett egenhändigt ritat kort var säkert trevligt att få omkring 1910.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Ångfartygen

Ångfartygen

Krympte avstånden i skärgårdarna på samma sätt som järnvägen på fastlandet. Detta kort har gått från Dalarö per ångbåt via Stockholm till Helsingfors år 1903. Det avståndet klarades på ett dygn.

Falska stämplar

Falska stämplar

Ivan Hansson har rekonstruerat stämpeln och resultatet är förbluffande!

Dokumentationen fortsätter i galleriet och forumet.

Modern posthistoria

Modern posthistoria

Även den moderna posthistorian finns representerad i nätverket och diskussionerna går varma kring dokumentationen av det senaste från Posten.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Posthistoriskt vykort

Posthistoriskt vykort

Det posthistoriskt intressanta med detta vykort är att brevskrivaren Jonas Lundberg född 1893, själv står på perrongen med ett paket under armen och samtalar med sin vän Sven Löfstrand. Båda från Hova.

Bilden föreställer Mariestad järnvägsstation och vykortet är stämplat med PLK219 1905, vilket avsåg linjen Moholm-Mariestad.

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Detta miniatyrark gavs ut inför den intenationella utställningen Finlandia 88. I en serie om fyra ark illustrerades postens utveckling genom förändringar i transportväsendet: Ångbåtarnas, järnvägens och flygets tillkomst.

Treflig Påsk

Treflig Påsk

Ett egenhändigt ritat kort var säkert trevligt att få omkring 1910.

Skeppspost pr. Mercur

Skeppspost pr. Mercur

Inrikes brev daterat 7 juni 1862. Stämplat Köpenhamn nummerstämpel 1 till Nexö på Bornholm.

Enda postförande fartyg som vid den tiden trafikerade Bornholm. Sällan som fartygets namn skrevs ut på brevet.

Avarter & Varianter

Avarter & Varianter

Klassiska och moderna avarter och varianter diskuteras i Forumet. Bilden visar ett förstadagsbrev med utgåvan Insekter och det feltryckta märket Nyckelpigor från 2008.

NästaFöregående

Publicerade artiklar

1 öre lösen tandning 13

2010-12-01 10:33 av Peter Lorentzon

Efter poststyrelsens godkännande av lösenmärkets bild kunde tryckmaterialen börja tillverkas 1873. Framställningen från moderstämpel till färdig tryckplåt var en omständig process där klichéer tillverkades via matriser och galvanisk fällning i koppar. Vid ett skede då fällningar skulle tas från 1-öringens originalvalörstämpel blev troligtvis ett grafitkorn eller annat föremål liggande i matrisens fördjupning vid fotstrecket för ”L”. Metallen kunde därför inte fällas ut i hela utrymmet, vilket resulterade i klichéer med kortare ”L” i ”LÖSEN”.

Långt L med avhugget S. Nedre bild: kort L

3 st klichéer med kort ”L” jämte originalvalörstämpeln monterades i en fyrkantig ram så de bildade ett 4-block. Av detta originalblock togs sedan 25 st fällningar eller s.k. kakor som efter nödvändiga justeringar placerades på en mahognystock och utgjorde en tryckplåt.

Samtliga block kom därmed att få samma märkesordning där det övre vänstra märket i tryckt skick har långt ”L” medan de tre övriga har kort. Notabelt är att märken med långt ”L” också har ett avhugget ”S” med en punkt i. Orsaken är troligen likartad med den tidigare beskrivna händelsen för korta fotstrecket. 

Kaka med långt L i position 1

 

Varför är lösenmärken oftast snedcentrerade?

Den frågan är det nog många samlare som ställt sig genom åren. När tryckplåten sattes ihop visade det sig att de horisontella avstånden mellan blocken var avsevärt större än avståndet mellan märkesbilderna inom blocket. Skillnader på 1,5 - 2 mm är ingen ovanlighet.

Differenser förekommer även i vertikalled, men inte lika stora. När de tryckta arken med sina blockförskjutningar sedan placerades i tandningsverktyget som hade fast mått på hålplattan, hamnade tandningen oftast fel från början. Snedcentreringen blev mer påtaglig utåt arkets kanter, där perforeringen ofta ses tränga in i märkesbilden.


 

Upplagan är beräknad till drygt 2 miljoner. Tomas Olsson har genom sin arkivforskning visat att de första leveranserna av några lösenvalörer i tandning 13 skedde redan i september 1877 vilket också konfirmerats av stämpelfynd. Beträffande 1-öringen så sker den första leveransen på 600 st 100-ark sannolikt i mitten av december 1877 för att sedan åtföljas av ytterligare 14 st leveranser fram till mars 1891. Stämpelavtryck från tiden 1877-1879 är av största intresse. Uppgifter om tidiga stämpelavtryck på 1 öre och övriga valörer i tandning 13 mottages tacksamt till redaktionen på: redaktion@skillingtrycket.com

Färgen varierar mellan svart och gråsvart. Rent grå märken är mycket sällsynta. Från slutet på 1889 användes gulaktigt papper.


 

Många varianter

För variantsamlaren finns det ganska mycket att upptäcka på denna valör. Av utrymmesskäl kan bara ett urval beskrivas här. Själv tycker jag valörens trevligaste och mest iögonfallande avart är ”droppen” som återfinns i position 12. Så vitt jag vet aldrig tidigare omnämnd i litteraturen. Att den även finns på tandning 14 vittnar om en tidig plåtavvikelse. Den fyllda hörnan i position 3 är en annan variant som uppträder regelbundet.

"Droppen" i position 12

Fylld hörna i position 3

Andra återkommande plåtfel är vita fläcken i nedre vänstra hörnornamentet i position 17. I position nr 36 på det tryckta arket finns en repskada i klichéns medaljong som liknar ett ”a”. Den har även hittats på tandning 14.

Vit fläck i position 17

I16. Landstorm i position 3

Kantmärket i position 80 uppvisar ett vitt streck vilket kan vara ett resultat från ett tappat verktyg som skadat den uppstående kantdetaljen i klichén. Vissa skador har dock uppstått redan under tillverkningen av tryckmaterialet och återkommer då som grundfel i blocken.

LI och LII med varianten "lilla a" i position 36

Flera varianter verkar snarare vara ett resultat av ovarsam hantering än av slitna plåtar. Orsaken var kanske en arbetstyngd personal i kombination med tryckmaterial av lägre kvalité än för samtidens ringtyp- och tjänsteproduktion. Förekomsten av tillfälliga avvikelser som färgfläckar, ojämn infärgning, vita fläckar, spegeltryck mm på valörens relativt lilla upplaga talar för detta. Dubbla spegeltryck som uppstått genom avkladdning och förskjutning från underliggande ark som inte hunnit torka, är måhända ytterligare belägg för tidspress.

Bruten ram i position 80

Tillfällig färgfläck 

"Lilla a" i position 36

Nu var det slut för denna gång. Några valörer återstår att redovisa. Om intresse och utrymme finns så kommer även dessa att sättas under lupp framöver. Varmt tack till Ivan Hanson för värdefull hjälp och till Scott Starling för bildlån.

Spegeltryck                        Dubbelt spegeltryck, ex Starling

 

 

Referenser:

SFT 1934:1 Klassificering lösen tdn.13, P. C Weidling

Plåtfel och Varianter, G.Dahlin 1937

Handbok över Sveriges Frankotecken 1905

Handbok över Sveriges Frankotecken 1963

Arkstudier, Ivan Hanson - Peter Lorentzon

Facit Special 2010

Nordisk Filateli nr 5-2009, Nya rön om lösen t 13, Tomas Olsson Artikel: Nya rön om lösen tandning 13, Tomas Olsson på Vällingby frimärks- och vykortförenings hemsida.


Ursprungligen publicerad i Skillingtrycket Svensk Filateli,  # 4 - 2010

Tillbaka