Posthistoriskt vykort

Posthistoriskt vykort

Det posthistoriskt intressanta med detta vykort är att brevskrivaren Jonas Lundberg född 1893, själv står på perrongen med ett paket under armen och samtalar med sin vän Sven Löfstrand. Båda från Hova.

Bilden föreställer Mariestad järnvägsstation och vykortet är stämplat med PLK219 1905, vilket avsåg linjen Moholm-Mariestad.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Ångfartygen

Ångfartygen

Krympte avstånden i skärgårdarna på samma sätt som järnvägen på fastlandet. Detta kort har gått från Dalarö per ångbåt via Stockholm till Helsingfors år 1903. Det avståndet klarades på ett dygn.

Falska stämplar

Falska stämplar

Ivan Hansson har rekonstruerat stämpeln och resultatet är förbluffande!

Dokumentationen fortsätter i galleriet och forumet.

Modern posthistoria

Modern posthistoria

Även den moderna posthistorian finns representerad i nätverket och diskussionerna går varma kring dokumentationen av det senaste från Posten.

Forskningsprojekt inom föreningen

Forskningsprojekt inom föreningen

Flera av våra medlemmar bedriver olika forskningsprojekt. Bl.a. drivs ett om den Öst-Karelska posten 1941-1944 som du kan följa i forumet.

Posthistoriskt vykort

Posthistoriskt vykort

Det posthistoriskt intressanta med detta vykort är att brevskrivaren Jonas Lundberg född 1893, själv står på perrongen med ett paket under armen och samtalar med sin vän Sven Löfstrand. Båda från Hova.

Bilden föreställer Mariestad järnvägsstation och vykortet är stämplat med PLK219 1905, vilket avsåg linjen Moholm-Mariestad.

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Sverige-Finlands äldsta postkarta

Detta miniatyrark gavs ut inför den intenationella utställningen Finlandia 88. I en serie om fyra ark illustrerades postens utveckling genom förändringar i transportväsendet: Ångbåtarnas, järnvägens och flygets tillkomst.

Treflig Påsk

Treflig Påsk

Ett egenhändigt ritat kort var säkert trevligt att få omkring 1910.

Skeppspost pr. Mercur

Skeppspost pr. Mercur

Inrikes brev daterat 7 juni 1862. Stämplat Köpenhamn nummerstämpel 1 till Nexö på Bornholm.

Enda postförande fartyg som vid den tiden trafikerade Bornholm. Sällan som fartygets namn skrevs ut på brevet.

Avarter & Varianter

Avarter & Varianter

Klassiska och moderna avarter och varianter diskuteras i Forumet. Bilden visar ett förstadagsbrev med utgåvan Insekter och det feltryckta märket Nyckelpigor från 2008.

NästaFöregående

Publicerade artiklar

Bortglömd variant på 1kr lösen tandning 13

2008-03-01 10:38 av Peter Lorentzon

Denna artikel handlar om en variant på 1 krona lösen tdn13, som uppenbarligen fallit i glömska, då den inte finns med i någon av våra kataloger. Rambrottet är så distinkt och iögonfallande att det är hög tid att ”återuppväcka” den. Artikeln berör även landstorm nr 124 som är en övertryckt 1 krona lösen och därför intressant i detta sammanhang.

Säkert är vi många som i Facit special sett noteringen 124v, dvs landstormsmärket 10+NITTIO öre på en krona, med bruten högerram. En sällsynt och svårfunnen variant, då endast 169, möjligtvis 170 exemplar tillkom från början. Sannolikt finns de flesta bevarade med tanke på de villkor som gällde vid försäljningstiden 1916. Landstormspåtrycken på lösen såldes enbart via två särskilda distributionsbyråer, dels i Centralposthuset en kortare tid, dels hos Harry Wennberg på Drottninggatan 66 i Stockholm.

1 kronan kunde bara köpas i sammansättning med andra valörer till priset 2:25 kr alternativt 8:25, som då även inkluderade 5 kronan. Frankeringsvärdet var 10 öre för 1 kronan, resten gick till förmån för frivilliga landstormsrörelsen. Det var en ansenlig summa vid denna tid, så att dessa dyrt förvärvade märken sparades, kan vi nog utgå ifrån.

Man sparade dom antigen ostämplade eller fick dom stämplade, ibland genom att skicka brev till någon släkting. Äktgångna brev med 124 som singel är sällsynta, däremot finns det brev med delar och hela serien stämplad. Varianten bruten ram är upptagen i facit sen 1970-talet, men många undrar nog hur den ser ut och hur den uppkommit.

När ”lyckoruset” lagt sig efter att ha inköpt en 124v, undrade jag varför den inte finns upptagen som variant på 1 kr lösen tdn 13. Upplagan på L20 är närapå 30 ggr större än på 124, så chansen att hitta rambrottet här borde vara avsevärt större, med tanke på 1 kronans tillgång och pris. Men det tenderar att vara precis tvärtom. Till skillnad från landstormsmärkena så bli bortfallet betydligt större på lösen. Uppskattningsvis brukar 5% finnas bevarade av varianter på klassiska märken och det gäller nog även för denna lösenvariant.

Facit och övriga kataloger nämner inget om rambrott på L20. Inte heller äldre handböcker och lösenlitteratur ger någon information om denna ”mystiska” högerram. Våra kanske förnämsta lösenkännare var Helge Arnell, Erik L.Magnus och Nils Westberg. Westberg skrev utförliga artiklar om lösen på 1930- 40-talet, men inte en rad avslöjar något om en plåtskada på L20.

Efter att ha gått igen äldre kataloger på postmuseum så hittade jag äntligen en notering i facit 1969 där den fanns upptagen och illustrerad, men ej prissatt. Fanns även med i facit 1970 för att sen försvinna. Men det viktiga var att den fanns, någon hade alltså uppmärksammat den.

Efter kontakter med variant- och lösensamlare så har antalet L20 med rambrott (när denna artikel skrivs) vuxit till sex st, varav fyra är stämplade. Naturligtvis finns det ett stort mörkertal här, men jag skulle tro att antalet bevarade rambrott ligger omkring max 50 st ex.

Efter denna inventering som innefattar flera storsamlare, några auktionshus och många timmars letande i auktionskataloger vågar jag nog säga att det är en mycket sällsynt variant.

Rambrottet finns i höger marginal och kan liknas vid tre otryckta cirklar, ser dock lite annorlunda ut vid förstoring. Båda ramarna är brutna, varav ytterramen på två ställen. Övre brottställena är lite böjda vilket gör att man uppfattar det som runda ljusa fläckar.

Om vi nu går tillbaka till landstormsmärket 124 som tillkom 1916, så finns uppgifter om en total upplaga på 21900 fördelat på två leveranser, varav 16900 såldes. De övriga 5000 reserverades och blev kvar på frimärksförrådet. Vad som hände med dessa 500 ark är okänt, men i såfall har det funnits ytterligare 50 st 124v. Övertrycket gjordes på d-nyansen, dvs den sista nyansen av L20, vilket verkar logiskt då övertrycken huvudsakligen gjordes på de restupplagor som återlevererats när lösenmärkenas giltighet upphörde 31 dec 1891. Av 1 kr valören återlevererades 34880 ex som förmodligen mestadels bestod av d-nyanser.

På postmuseum finns endast ett helark av vardera L20 och 124 bevarat. Spänningen var stor då jag fick möjlighet att studera dessa. Båda arken var i nyans d, och rambrottet återfanns som pos.33 i arken. Alla hittade d-nyanser med rambrottet, såväl L20 som 124 är snedcentrerade vänster.

Men nu kommer det intressanta. Två ostämplade L20v är b-nyanser varav en i prakt/lyxcentrering. Nyaserna är fastställda av Olle Pettersson vilket betyder att ramskadan uppstått redan ca 1881. Då man inte känner till upplagorna på de olika nyanserna så blir det hela lite mer komplicerat. Sannolikt har b och d-nyanserna de största upplagorna. Att de ramskadade exemplaren på b-nyanserna är välcentrerade kan betyda att de har haft en annan position i tryckplåten.

Proceduren som leder fram till tryckplåten är komplicerad med många fällningar som jag inte går in på här. Vi ”hoppar” fram till den färdiga tryckplåten som bestod av 25 st ihopfogade fyrblock, s.k kakor. Dessa placerades löst i en mahognystock som sen spändes för att hålla ihop vid tryckning. Avståndet mellan dessa fyrblock var olika stort. När perforeringen sedan gjordes blev flertalet märken snedcentrerade. Inför tryckningen av d-nyansen sitter rambrottet som 7:e kaka räknat med nr 1 i övre vänstra hörnet osv. Kakan/fyrblocket med rambrottet hade troligen en annan position då tryckningen av b-nyansen gjordes, vilket gav en bättre centrering när perforeringsvertyget gjort sitt.

Även om handboken säger att samtliga lösenmärken är tryckta med ursprungliga plåtar så finns ändå möjligheten att omfördelningar av blocken kan ha skett vid något tillfälle.

Om ramskadans uppkomst kan man bara spekulera, ett tappat verktyg, kanske en skuvmejsel eller annat föremål som användes i samband med tryckningen är en tänkbar förklaring. Skadan uppstår troligen 1881, då ingen a-nyans är funnen (ännu)

Avslutningsvis måste jag tillstå att lösen är ett fantastiskt spännande samlarområde. Från att varit måttligt intresserad har jag under ”resans gång” med sökandet efter ramskadan blivit mycket road. Det är ett fascinerande område som verkligen rekommenderas. Med sina 20 märken, 10 valörer och ett 75-tal nyanser är dom värda mer uppmärksamhet än att bara tjänstgöra som luckfyllare i albumen. Mycket är outforskat och för variantsamlaren måste det vara ett eldorado, då mycket väntar på att få upptäckas.

Stort tack till er som lånat ut märken och bildmaterial och ett särskilt tack till Ivan Hanson, lösenspecialist från Varberg som med sina erfarenheter och tillgång till material bistått med mycket information om lösenmärkenas minst sagt komplicerade tillkomst. Han ordnande så att jag fick tillgång till ett stämplat L20 med rambrottet. Ett ostämplat ex hade jag själv inköpt efter att ha ”dammsugit” auktionsutbudet i Sverige under en längre tid.

 

(Ursprungligen publicerad i  Svensk Filatelistisk Tidskrift, #2, 2008)

Tillbaka